sländan

Åkte hem till Jossan, Björn och Ludde idag efter jobbet. Jag och Jossan jobbade tillsammans på barnpsyk, men sen hon fick Ludde och jag slutade där har vi knappt träffats. Jag gillar verkligen Jossan och har saknat henne massor!
Det underbara med att hälsa på hos Josse och Björn är deras enormt avslappnade attityd. Detta plus deras sätt att kommunicera. Båda två är ganska mycket förvirrade och Josse har en benägenhet att försöka använda citat när hon tycker att det passar. Problemet med Jossan och citat är att hon kan ungefär halva. Resten hittar hon på som hon tror att det är. Det stämmer så gott som aldrig... Detta är faktiskt enormt kul! Att bara kunna sitta och lyssna på någras konversation och hålla på att dö av skratt är verkligen underhållning!
Ludde är en helt underbar unge. Inte alls konstigt med tanke på sina föräldrar och sin uppväxtmiljö. Han är glad och nyfiken och framåt.

Efter grillning och fika gick vi ner till Jossans granne, en fantastiskt söt 20-årig tjej som skulle på första dejten med en ny kille. Vi "tanter" kom, med vad vi tyckte, massa bra råd angående kläder, samtalsämnen och saker att göra. När vi gick därifrån var vi nog mer nervösa inför dejten är vad Camilla var!

En vecka gick det ungefär, sen tog det stopp. Nu hoppas jag att det rättas till lite fort igen. Jag längtar efter att inte må illa, att kunna sova etc.

Den här veckan vägrar arbetslusten att infinna sig. Utanför fönstret på jobbet ligger vattnet spegelblankt och över sundet ser man Öland. Solen skiner och det är supervarmt. Efter luchen gick jag och Marie förbi Kattrumpan och tittade på alla solande och badande människor.. Fusk!

Jag har varit utan medicin sen i torsdags. Inte för att det tillhör någon utarbetad plan, utan för att jag är slarvig och förvirrad. Jag mår bra. Jag märker saker som inte är som de borde, men inte värre än att det är ok. Mardrömmarna kommer tillbaka, sömnen blir störd, illamåendet, det ständiga. Det är inte dags ännu, det är inte så det är bestämt. Skillnaden mot förr är att det känns annorlunda, som att nästa gång kommer att lyckas. Jag håller tummarna och kryssar kryss på handen. En påminnelse om att gå förbi apoteket imorgon för att invänta det rätta ögonblicket. Det är på väg. Jag är på väg.

Idag när jag kom hem från jobbet skulle jag vara lite duktig och klippa gräset. Hann med ena sidan innan bensinen tog slut. Lite skönt eftersom det egentligen var alldeles för varmt.
Åkte förbi Ikea efter jobbet och spontanköpte lite saker som jag inte alls behöver. Varför är det alltid så när man åker dit? Idag ska jag försöka att inte äta mig mätt på godis, så det kanske blir middag för en gångs skull...

Eftersom jag är förtidsdement så glömmer jag att berätta allt spännande som händer i mitt liv i samma inlägg, därav dagens otaliga. Anyway...
Skulle åka och handla på Maxi efter jobbet idag. Det jag var ute efter var ju myrdödar-medel, men när jag ändå var där tänkte jag köpa lite mat åxå. I ett ställ med recept hittade jag ett på kycklinggryta som lät gott och lätt (jag är totalt ointresserad och värdelös på att laga mat). Rafsade ihop nödvändiga ingredienser, men eftersom jag höll på att svälta ihjäl köpte jag även en lite för stor påse med naturgodis. Då naturgodis innehåller ordet "natur" så tror jag att det är supernyttigt. Ju mer man äter destå smalare blir man. Ungefär som jag tror om frukt och grönsaker också...
På vägen hem tänkte jag bara ta några bitar, men eftersom jag inte har någon självbevarelsedrift och en alldeles för god aptit råkade jag äta upp nästan allt. Väl hemma mådde jag superilla. Detta var tre timmar sen, jag mår fortfarande illa och någon kycklinggryta blir det inte tal om. Fan, att man ska vara så glupsk!

Idag när jag körde hem från jobbet så pratade dom om skräckisar på Kvällspasset. När jag och Åsa var mindre kollade vi knappt på annat. Vi hyrde nog i stort sett varenda film vi fick tag i. Ofta var vi hemma själva utan föräldrar när vi hopkurade i soffan med skräckblandad förtjusning avnjöt rullarna. Visst var vissa rent skrattretande och urkassa, men ibland blev vi ordentligt uppskrämda. Jag gillar fortfarande dom gamla 80-talsskräckisarna, trots att det kommit många med betydligt bättre kvalitet sen dess.

This one is for you Åsa:

One, two Freddie comes for you
Three, four better lock your door
Five, six hold your crusifix
Seven, eight better stay up late
Nine, ten never sleep again

Jag tycker fortfarande att barn, barnramsor och ödsliga lekplatser nattetid är bland det läskigaste som finns på skräckrullar. En gunga som gnisslar för vinden eller en gungställning som gungar för sig själv. Hua... Och Åsa, hur går det med dockorna egentligen? ;-)

Ibland märker man inte hur färgen har tagit förrän framåt kvällen. I onsdags hade jag och Jessica lyckats sola en stund för länge än vad som var bra för våra nyllen. Trots dämpande puder lyste det röda igenom.

Totalt förvirrad dag, men jag överlevde!
Första problemet dök upp med en gång; alla lösenord på datorn. Efter mycket testande och funderande kom jag till slut in i de flesta dokument. Problem nummer två handlade om att sortera upp den gigantiska högen med post i mitt fack. Underligt hur mycket vissa barn hinner göra under fem veckor... Jag satt mest och vände på papper, la dem i olika högar och funderade på vad jag skulle börja. Ringde runt och försökte lokalisera folk för att uppdatera mig om senaste veckornas bravader. Nu tror jag att jag vet var alla håller hus.
Det känns märkligt att jobba när det är så få människor i huset. På barnsidan var det bara chef + Jessica idag och på vår sida jag, Sandra och Marie. Jag saknar resten!

Igår blev mitt hem invaderat av flygmyror. Igen. Det var samma sak förra året när det kom en värmeknäpp. Skillnaden mot förra året var att då var Magnus hemma och kunde ta hand om dem. Igår kväll stod jag med växande panik, flugsmälla, myrgift och dammsugare och försökte utrota kräken bäst det gick. Fan, vad vidrigt det är när det kommer tusentals på samma gång! Idag har jag varit och införskaffat mer gift, så nu ska dom jävlarna bort!

Glöm allt det där jag har skrivit innan om att jag älskar mitt jobb! Nu vet jag något jag älskar mer; semester! Fan, vilken ångest jag har över att börja imorgon...

Idag har jag legat hela dagen nere vid stranden och försökt insupa det sista av semestern. Efter några timmar började det svida lite, men skam den som ger sig. Jag kastade hatiska blickar mot folk som diskuterade hur länge till dom har semester. Det är ju nu det är sommar, det är nu man borde vara ledig.
Vattnet var ljummet idag. Det medförde att det färgades grönt av alger framåt dagen. Som för att göra allt extra jävligt liksom. Jag och barnen trotsade sörjan och badade ändå.

Jag trodde att jag hade varit lite smart och inte bokat in några möten imorgon, men den förhoppningen gick i kras när jag försiktigt slog upp min kalender förut. Är det för mycket begärt med en mjukstart? Bannade mig själv en bra stund.

Trots att jag alltid kommer hem med nya blåmärken när jag och mannen på bilden har träffats, så är han min favorit. Min väldigt tröga, envisa och starka favorit!

Min favorit av kisseungarna i Björka. Jag har alltid velat ha en katt som heter Snövit (det är därför mina heter Bimbo och Sesam), så detta får bli en sån!

Finaste flickan Jacobine tillsammans med Niklas på Krögers!

Nu har jag varit på mini-semester hos lillebror i Björka. Semester är kanske inte rätta ordet. Lillebror och hans tjej ska separera och sälja huset. Detta har gjort att ingen har haft riktig lust att ta hand om saker på sista tiden. Nu har vi i alla fall städat, diskat, klippt gräs, rensat ogräs, rastat djur etc. Lite slapp har vi hunnit med åxå, lillebror och jag. Rosé, film och stranden. Jag har badat i sjö för första gången på säkert åtta år. Det var trevligt!
Savannah har fått kattungar. Fem underbara små varelser. Dom är fyra veckor nu och jag ville ta hem allihop. Det gjorde jag inte. Jag panikkelade på plats istället. Tubbe tror att lillebror och tjej har skaffat en hel låda med pipleksaker som han inte får leka med. Förmodligen skulle han leka sönder dom, så han får snällt stå på golvet och längtande se upp mot kartongen som är på behörigt Tubbe-avstånd.

Jag vill inte börja jobba på måndag! Fan!! Jag vill ju fortsätta sola och bada och dricka rosé och inte bry mig tid eller bekymmer. Kan det inte få vara så? I onsdags satt vi på Larmtorget, jag, Bine, Jessica och Niklas. Det var sådär varmt och fullsatt och härligt som det bara kan vara i Kalmar på sommarkvällarna. Sådär som man vill ha det jämt...

Det är svårt att vakna. Att engagera sig i någonting. Att prata. Jag trivs bäst halvsovandes på en filt i gräset med en bok. Böcker ger trygghet, tidsfördriv. Någon annans liv. Senaste dagarna har jag levt i dvala. Försöker gå min dagliga prommis, men till och med det tar emot. Hur ska jag orka hela rundan utan att lägga mig bredvid en ko på en äng och sova lite?

Idag träffade jag Mimmi på stan över lite mat. Hon hade pojkproblem. Jag försökte lyssna, komma med reflektioner och vara en bra vän, men allt som oftaste drev tankarna bort. Inte på någon speciellt, mest som ett vaccum. Ett ingenting. Gick och köpte två nya shorts. Då väcktes lite liv igen. Vem blir inte glad av lite menlös shopping?!

I det här huset försvinner det nycklar. En efter en går upp i rök. Det är märkligt. Husmusen kanske äter nycklar som han sedan bajsar ut bakom mina tapeter. En teori att fundera över. Gräsmattan behöver klippas. Det kan man också fundera över.

Idag blev jag väckt i ottan för att köra Magnus till nya båten som lägligt nog ligger i Kalmar just nu. Det kändes ovanligt att vakna vid den tiden. Åkte hem och åt frukost för att därefter toksomna igen. Vaknade till vid lunch, kravlade mig ut tillsammans med boken till en solstol, läste en stund och somnade sen igen. När jag vaknade till hade jag ordentligt ont i nacken... Gick en promenad och konstaterade att det var högtryck nere i stugområdet. Uteserveringen var fullsatt (fyra bord) och massa folk hade samlats till boule-turneringen (alla över 65 såg det ut som). När jag kom hem igen la jag mig på en filt i gräset, läste några sidor och somnade sen gott igen. Blev väckt av att Magnus ringde och ville bli hämtad från båten för att kunna sova hemma.
Nu har vi grillat, jag har druckit ett glas rosé och börjar känna mig lite levande igen. Ungefär lagom till det är dags att sova igen.

Innan jag och Bine somnade inatt så låg vi och lyssnade på radion. När jag vaknade till efter några timmar var den fortfarande igång och dom spelade en helt fantastisk låt. En sån där som sätter sig i hjärtat och man blir helt uppslukad. I mitt halvsovande, smått alkoholiserade tillstånd lyssnade jag jättenoga på vad den hette. Det kommer jag såklart inte ihåg idag och det irriterar mig... Jag kanske inte ens hörde den, allt var kanske bara en dröm...

Jag skulle tro att det är få förunnat att jobba i en grupp där alla verkligen är vänner och där man kan ha så sjukt roligt tillsammans. Jag gör det och det är jag verkligen tacksam för! Sandra, Bine och Annika!

Igår var det jobbkalas hos Bine. Jag åkte ut till henne mitt på dagen och hjälpte till med förberedelserna (d v s vi var två som irrade omkring istället för en). Mitt i allt kom Niklas förbi och lagade paj i ugnen eftersom han inte har installerat sin egen och skulle få gäster. Framåt kvällen dök Marie, Sandra och Annika upp. Vi grillade och käkade massa annan god mat + vin. Åkte in till stan och eftersom Marie fick välja ställe så blev det såklart Byttan där vi även mötte upp Jacqueline. Maries snälla pojkvän och hans chef bjöd på massa god champange och rosé! Vissa blev så glada i hatten att de fick gå hem tidigare (dock inte jag och Bine som började fundera på om det överhuvudtaget var någon alkohol i drickat). Åkte hem och panikåt godis och popcorn innan vi kröp ner i sängen med hundarna.

Förmiddagen idag har vi legat mer eller mindre utslagna i varsin soffa, fortsatt äta godis och popcorn, kollat på Shakespeare in love och konstaterat att det nog var alkohol i drickat trots allt. Kul som alltid att träffa tjejerna! <3

Jag har spenderat dagen med att slipa ner tapetrester. Frågan som man lätt ställer sig efter en stund är: var fan håller musen som bajsar så mycket hus?? Och vill man egentligen veta... Tänk om det inte är en söt liten husmus utan en stor jätteråtta som bara bajsar väldigt smått!

Idag var jag tvungen att gå upp alldeles för tidigt för att åka till något som jag inte alls kände för. Det gick hyfs trots allt. Blev lättare när man väl var där. Mötte upp Magnus efteråt och vi åkte över till Borgholm. Magnus syster Therese + familj + Rickards brors familj är ute och seglar och är där just nu. Det var fantastiskt kul! Mer likt Sällskapsresan blir det nästan inte! Och mer säker på att jag aldrig skulle göra samma sak har jag inte varit. Den roligaste synen var när jag och Magnus satt och åt lunch vid Strand och tittade ut över hamnen och såg en alldeles för liten gummibåt med två alldeles för stora män i. Jag skrattade gott. Ännu mer skrattade jag när vi insåg att de var de två lite för överförfriskade papporna vi just varit och hälsat på!

Körde förbi Linda och Anton på vägen hem. Snabbfikade och Magnus fick se deras fina hus. Anton hade städat undan sina saker innan vi kom så jag inte skulle snubbla på nånting! *ler* Jo, det kan gå illa när gamla tanter ramlar!

Idag har Johanna och bebis-Emma varit och hälsat på. Emma är fem månader. Jag undrar hur länge man är bebis? Hur som helst så var hon alldeles bedårande. Stora kloka ögon som följde allt som hände. Hon låg på en filt på altanen och såg sådär oförskämt nöjd ut. Eftersom jag inte har några egna barn är jag alltid faschinerad av andras förlossningshistorier. Ungefär som när man var liten och hörde spökhistorier; egentligen tyckte man att det var så läskit så man knappt vågade lyssna, men man gjorde det ändå. Någon slags skräckblandad förtjusning.

Gick promenix med Winnerbäck i lurarna, ner förbi stranden och upp bland åkrarna. Träffade den alldeles fantastiska killen med downs syndrom nere vid kiosken. Han berättade att han var här nu och skulle stanna hela sommaren och att vi kanske kunde bada nångång. Han är en sån människa man blir glad av.

Körde och hämtade mitt paket med böcker från Adlibris i Ljungbyholm. Sex nya olästa böcker! Just nu håller jag på att läsa Brunstkalendern, men den är snart slut. Har legat utsträckt i soffan på altanen nu på kvällen, nerkrupen under en filt med en rosa drink och läst. Trött i kroppen och trött i tanken och det enda som hördes var vinden och orden om kärlek, sorg och saknad. Ungefär som livet.

...så snor jag detta från Åsas sida!

Idag fick jag ställa klockan. Anledning: träff med Linda, Annika plus respektive barn. När man har barn träffas man tidigt. Det kan bero på att man redan har varit uppe i fem timmar vid halv tio. Det var då vi skulle träffas. Annika hade med sig sin yngsta son Caspian till Linda och Anton på Öland. Både Anton och Caspian är två år plus några månader. Exempel på saker man gör när man är två år och umgås: tar varandras leksaker, blir arg och sparkar på varandra när ingen ser. Samtidigt är man världens sötaste och goaste!

Eftersom dom sa på tv, radio och i tidningar att det skulle bli strålande sol och varmt idag så tog jag med mig badkläder till Öland. Tanken var att dra ner på en strand efter besöket hos Linda. Det var molnigt och ingen sol i sikte.. Fick åka till Köpstaden och köpa ett par skor och ett par shorts istället. Nu är det vädrets fel att jag är fattig. Fick åka hem till mamma och tröstäta efteråt...

idag var det sommar. sådär på riktigt. så att man nästan blir varm där, allra längst inne. gick ner till stranden på förmiddagen. den "egna" stranden, den här i sandvik. den som till och med har en liten affär nu på sommaren. en sån som man kan köpa viktiga saker i. idag köpte jag loka, kaffe, expressen, en tändare och jordgubbar. framåt eftermiddagen kom molnen så då gav jag upp. powerwalkade lite istället. det blev man varm av. till och med så varm att jag var tvungen att göra ett andra besök på stranden. denna gången badade jag med två barn i sjuårsåldern. det var iskallt. barnen var imponerade av att jag vågade gå i först. det var gulligt.

jag har alltid trott att vi har ett körsbärsträd i trädgården. det har vi inte, det är bigaråer. jag släpade ut en stege och plockade ett spann fullt. det var vingligt, men gott!

åkte hem till bine när hon jobbat färdigt. lagade mat, stirrade på ugnen, höll på att svälta ihjäl och åt till slut. kollade på walk the line för tionde gången. minst. fast den blir aldrig sämre och han blir aldrig mindre fin. fick vända på vägen hem för jag hade glömt min bananfil i bines kyl. utan bananfil klarar man sig inte länge.

Igår kom vi hem från Halmstad. Jag är fortfarande sliten som tusan.

Första bekymret vi stötte på på vår roadtrip var det där med packningen. Eftersom vi var tre stycken och faktiskt skulle vara borta i hela två nätter så var packningen STOR. Packningen var så stor så den knappt fick plats i Jessicas bil Peggan.. Vilken till vårt försvar faktiskt är liten. Resan dit gick bra och förutom vissa problem med att hitta hotellet inträffade inga större missöden.
Åkte direkt till Tylösand innan hotellet inne i Halmstad. Strålande sol och massa varmt! Bättrade på brännan ett par timmar.

Efter drinkar och vin på hotellet var vi ute och käkade och satt sen på en av alla uteserveringar. Då vi inte bara hade mycket packning utan även alldeles för mycket vin fick vi inhysa det i hotellets kyl... Minibaren var inte bara varm, den var även liten..

I fredags var det lite halvmolnigt så vi gick på stan. Halmstad är verkligen en jättemysig stad, men nåt vidare utbud av affärer var det inte.. Många stora kaffe botade baksmällan från gårdagen. Tilläggas kan ju även att jag och Jessica blev väckta tidigt varje dag av en smått hysterisk Mia som bara var tvungen att motionera även på semestern... På eftermiddagen låg vi i en park och slappade medan Mia var ute och joggade.

Marie dök upp från Kalmar på eftermiddagen åxå. Vissa var ju tvungna att jobba klart innan dom kunde åka... Minskade ytterligare på vårt vinförråd innan vi gick ut och käkade. Jättegod mat, men världens sämsta service som gjorde att vi lyckades göra oss ovänner med restaurangens ägare. Det slutade relativt lyckligt med att vi fick gratis efterrätt och avdrag på vinnotan. Resten av kvällen tillbringades på hotellets nattklubb. Det var rugbyturnering i Halmstad så hela hotellet var invaderat av rugbyspelare till vissa tjejers stora förtjusning. Jättetrevlig kväll, men jag var det som sussade sötast fortast.

Blev väckta i ottan även på lördagen.. Efter frukost gick jag, Mia och Marie en sväng på stan. Jessica gjorde det enda rätta och stannade kvar på hotellet och fortsatte sova. Alla förutom Mia var hur slitna som helst.
Skulle åka förbi Tylösand även på vägen tillbaka till Kalmar. Då dog Peggan (Jessicas bil). Avgassystemet gav upp hoppet om livet och släppte taget. Vi stod som fyra frågetecken i nåt slags ytterområde till Halmstad och tittade på henne (Peggan alltså). Inga händiga män fanns i sikte (dock två engelska mormoner), inga öppna verkstäder och Assistanskåren berättade hur dyrt det skulle bli om dom var tvungna att komma. Räddningen blev Jessicas pappa. Han fick sätta sig i bilen och åka till Halmstad och undsätta oss. Under tiden tryckte vi in oss i Maries bil och körde ner till stranden.
Hemfärden gick utan större missöden. Jag packade in mig hos Mia och Marie, Jessicas pappa lyckades hänga upp grejerna på Peggan med en ståltråd och sen sov vi i stort sett hela vägen hem (utom dom som körde förståss). Till och med Mia...

Allt som allt en skittrevlig liten minisemester med tjejerna!

Jessica, Mia, Marie och jag i Halmstad!

Det är när man minst anar det som det kommer. Det där slaget, eller gropen eller vad det nu är som gör det så mycket mörkare. Det värsta är när det handlar om något som är bortom ens egen kontroll, när man bara kan titta på. Det kom. Det gör det med jämna mellanrum. Skillnaden idag var att jag blev förbannad. Riktigt jävla arg. Det var ganska skönt och nu känns det faktiskt bättre.

Jag skulle åka in till stan och handla mat förut. Förutom mat kom jag hem med fem trosor, en bh, en tröja och ett par skor. Jag vet inte riktigt hur det blev så...

Har haft en skitnatt. Nåt som jagade, som trängde på, som gjorde att sömnen jagades iväg. Läst ut ännu en bok, om ännu en massmördare. När jag stängde ögonen drömde jag om mord och mörker. Det kan ha ett samband... Nu ska jag läsa en bok om tre systrar med karriär -och kärleksbekymmer. Undra om sömnen kommer smygande då. Större chans kanske.

Skulle byta ut mitt skrapande av tapeter mot gräsklippning idag. Det gick jättebra på ena sidan av gräsmattan. Sen kom regnet. Och blåsten. Allt blev blött och jag fick ont i öronen och gav upp. Nu ser det inte klokt ut och det stör mig. Tapeterna ser inte heller inbjudande ut idag. Fan.

Imorgon åker jag, Mia och Jessica till Halmstad! Det ska bli kul som tusan! Vi ska vara borta i två nätter. Igår hade jag och Jessica en lång diskussion om hur stor resväska vi borde ha med oss. Det låter som att vi ska vara borta en månade eller byta kläder tio gånger om dagen. Sen vet man ju aldrig om det är varmt eller kallt eller regnigt eller... Marie kommer över och joinar oss på fredag. Min planering säger att det ka vara sol och varmt. Det ser sådär lovande ut..

Hälsade på Linda och Anton på Öland idag. Enligt Anton heter jag Olloll. Det är ok. Jag blir lika glad varje gång han kommer ihåg vad jag heter, även att det inte är riktigt rätt. Jag kan vara Olloll. Linda är fin, så fin i sin mage. Det är en pojke. En lillebror. Vi pratade om namn. Namn är svårt. Det finns många fina, men inte lika många som är rätt. Ute föll regnet. Det är en sån dag, en blöt och grå. Ändå inte så dålig.

Åkte hem och fortsatte fila ner tapeter. Funderar på om män föds med nån slags gen som gör att dom är mer tekniska. Riva ner tapeter och måla klarar jag åxå, men allt annat.. Det är nog så.

Bine kom hit och käkade middag och snackade skit. Nån sprit blev det inte. ;-) Min mage uppskattade inte min diet idag bestående av kaffe och bönsallad så nu ser jag jättegravid ut. Jag går runt och klappar lite på min låtsasmage.

Ja, på vårt fredagsfika finns det faktiskt så mycket bröd att man kan äta tills man skäms! Jag lyckas med det varje vecka!

Bine ringde precis från jobbet: Har du nån sprit hemma? Eller mat menar jag, mat!
Det kanske är dags för semester nu?! ;-)

Allt är lugnare. Jag är lugnare. Kan stanna upp, vila. Inga spöken som jagar. Inte på flera veckor. Jag är tacksam, tacksam till dom som inte försvinner, som står ut. Ni vet vilka ni är.

Lunchade med Bine idag. Vi är jättebra på att luncha. Länge... Zorbas har buffé nu för tiden. Det är farligt... Fan, beach -09 kanske blir bättre! Letade efter Erica Jongs "Fear of flying", men får tydligen beställa den eftersom den inte finns nånstans.

Har tillbringat eftermiddagen med att skrapa loss tapeter. Fick ett renoveringsinfall och tänkte att det var lika bra att ta vara på det. Dom kommer inte så ofta och varar inte så länge. Skrapa tapeter är faktiskt inte alls så kul... Mest för att det tar så lång tid och jag gillar inte sånt som tar tid. Det var det där lungnet...

Jag och Anna i Mias underbara trädgård!

Ok, jag måste sluta att klä ut djuren i mina kläder, men det är ju så attans sött!

Det regnar och det är kallt och så där grått som det egentligen bara är på hösten. Så där så man helst av allt bara vill dra en filt över sig i soffan och aldrig mer gå upp. Det får nog bli kvällens plan.

Tidigare i helgen har det däremot varit soligt och varmt och ett litet hopp om att det faktiskt kommer att bli sommar hann födas. Anders och Tubbe kom hit i fredags kväll. Vi käkade, drack och kollade på film. Tubbe skötte sig så exemplariskt man bara kan om man är en väldigt envis och trög hund. Sesam försvann när han såg bilen och visade sig inte mer.. Följde med grabbarna in till stan igår, där vi bosatte oss i mammas hus.
Utgång med tjejerna på kvällen, denna gången Anna och Mia. Största delen av kvällen tillbringades på Byttan tillsammans med alldeles för mycket vin och skumpa. Så trevligt och så gott, men så dyrt och yrt det blev efter ett tag! Åkte förbi verandan och sa hej till Sandra och Marie innan jag tog mitt förnuft till fånga och letade upp en taxi.
Idag har jag mått prima (konstigt nog). Varit på promenix och lekt med Tubbe (tills vi blev ovänner om vem som skulle vila i sängen). Allt som allt en bra helg!

Grattis Magnus till nya jobbet!

Imorse gick jag och hämtade ut bilen från verkstaden. I mitt huvud när jag tänkte på det innan var det inte så långt mellan hemmet och bilmecken. I verkligheten tog det 45 minuter på stekhet landsväg. Väl framme var jag på sådär bra humör.
Åkte vidare till stan för ett besök hos frissan. Efter 27 år har jag äntligen hittat en frisör som jag gillar och som faktiskt fattar hur man vill ha det. Vad händer då? Jo, hon blir väl gravid! Fan! Fast fram till december slipper hon mig inte.

Åkte ut till Drag och hälsade på Carolina. Helene var där åxå. Fikade Carolinas alltid lika underbara hemmagjorda fika och begav oss sedan iväg till plantskolor (eller vad det nu heter). Eftersom jag helt saknar talang för allt som är grönt och lever så försöker Carolina inspirera mig och ge mig små smarta tips. Idag resulterade det faktiskt i två rosbuskar och några andra växter. På vägen hem åkte jag och köpte jord och krukor. Planterade sen allt fort som fan innan inspirationen skulle försvinna. Det blev ganska fint.
Eftersom Carolina vet att jag jämt är hungrig bjöd hon på mat innan jag begav mig. Även detta smakade prima!

Imorgon kommer Anders och Tubbe hit. Dom ska sova här fredag till lördag och sen resten av helgen hemma hos mamma. Sesam är hysteriskt rädd för Tubbe (Sesam är hysteriskt rädd för allt), så Anders får ta med sig hans inhängnad. När Tubbe är där vågar sig kanske Sesam iväg och äta och kissa. Kanske...

Imorgon ska jag även öva på att vara hemma och göra ingenting. Vi får väl se hur länge det lyckas den här gången.

Jag har alltså haft en jättebra, superlugn semester i Kroatien. Varje dag har sett i stort sett likadan ut.
På vardagarna har pappa väckt mig innan han gick till jobbet. Jag har knatat ner till en av stränderna i Split, badat massa och solat. När det blev för varmt gömde jag mig på strandhaket tillsammans med en bok och läsk/öl/drink. Knatade tillbaka till lägenheten, duschade och sov lite middag innan pappa kom hem från jobbet. På kvällarna har vi mest varit i Trogir eller Seget. Käkat glass, suttit och glott på människor och käkat middag, sen tillbaka till Split. Somnat kring tio i stort sett varje kväll.
På helgerna har vi åkt till lägenheten i Seget och varit på den stranden. Förutom att pappa har varit med då så har det i övrigt sett ut ungefär som ovan. En eftermiddag och kväll åkte vi till Makaska, en stad nära Bosniska gränsen. Det var jättefint, men nästan bara uppbyggt kring turism. En kväll där räckte.

Hunnit läsa tre böcker, bland annat Bitterfittan som jag blev rekomenderad av en klok människa innan jag åkte. Den handlar om en tjej i 30-årsåldern som åker iväg ensam på semester och funderar över sitt liv... Hmm, undra vad hon tänkte på när hon rekomenderade den... Precis som tjejen i boken har jag i alla fall spenderat mycket tid med att betrakta människor och försöka analysera (hitta på) hur deras liv ser ut. Det kan vara riktigt roande!

Skulle gärna stannat resten av sommaren i den icke-verklighet som jag levde där. Enda bekymret var huruvida man kommer att bli lika brun på baksidan som på framsidan eller vad man ska välja från menyn. Det var ett skönt avbrott i alla fall!

Åsså Seget, där dom har shoppat en jättefin lya.

Trogir är en underbar liten unesco-märkt stad några mil från Split, nära Seget där päronen har sin andra lägenhet.

På utflykt till Makaska, nära Bosniska gränsen. Pappa och en glass, som vanligt...

Veckodagarna när pappa jobbade tillbringades vid den här stranden i Split!

Tillbaka till verkligheten. Jag hade gärna levt i min låtsasvärld fylld med strand, bad, öl och böcker ett tag till. Skriver mer så fort jag orkar!