Om att bli vuxen. På riktigt...
Jag har överlevt första veckan på jobbet! Det var faktiskt jättetråkigt... Det känns inte som jag uträttat nåt vettigt alls. Inte fattat nånting heller... Aja, det kan ju inte bli värre. Hoppas det blir svalare nästa vecka, så man inte känner sig så instängd.
Idag har jag lekt med ett-åring igen, fast denna gången med Emil. Åkte hem till familjen Bergman efter jobbet. Blev bjuden på grillat, lekte vid lekplatsen och snackade skit. Jag och Emil är polare nu för tiden, det är kul!
När jag var yngre tänkte jag att vid 25 då ska jag ha ett normalt och ordnat liv. Jobb, man, barn och hela köret. Nu tänker jag att vid 30 (eller kanske 35) DÅ ska jag ha ett normlat och ordnat liv med fast jobb och bäsar. VI pratade om det på jobbet idag; att det man trodde när man var yngre liksom fick en tendens att flyttas fram i tiden. Livet följer aldrig planer och det är ok. Det gäller bara att sätta upp nya mål, nya drömmar. Och acceptera att det är så.
Idag har jag lekt med ett-åring igen, fast denna gången med Emil. Åkte hem till familjen Bergman efter jobbet. Blev bjuden på grillat, lekte vid lekplatsen och snackade skit. Jag och Emil är polare nu för tiden, det är kul!
När jag var yngre tänkte jag att vid 25 då ska jag ha ett normalt och ordnat liv. Jobb, man, barn och hela köret. Nu tänker jag att vid 30 (eller kanske 35) DÅ ska jag ha ett normlat och ordnat liv med fast jobb och bäsar. VI pratade om det på jobbet idag; att det man trodde när man var yngre liksom fick en tendens att flyttas fram i tiden. Livet följer aldrig planer och det är ok. Det gäller bara att sätta upp nya mål, nya drömmar. Och acceptera att det är så.
Kommentarer
Trackback
