sländan

Resan gick bra. Eller ja.. Jag överlevde i alla fall. Åkte till Vingåker igår morse, var på möte mellan halv två och fyra och åkte sen till Norrköping för att bo på hotell över natten. Till Vingåker var allt frid och fröjd. Det var lätt att hitta, dag och ljust. Mellan VIngåker och Norrköping var jag nära på att stanna längs väggrenen, börja gråta och vänta på bättre tider. Det var mörkt, ösregnade och var dimmigt. Väl inne i Norrköping lurade gps:en mig och det tog evigheter innan jag hittade hotellet. Under tiden var jag en trafikfara... Käkade på en restaurang som satt ihop med hotellet (för att inte komma alltför vilse), gick i några affärer och stupade sen i säng. Imorse fick jag använda gps:en igen, bara för att hitta ut ur den där jävla stan. Även då var jag en fara för andra bilister och mig själv. Visar gps:en att jag ska svänga, då jävlar ska jag svänga om det så är hundra bilar ivägen.

Resten av dagen har jag varit sur. Jag antar att det beror på trötthet. Ute är det mörkt, regnit och dimma. Det känns igen nu för tiden.