Ångest
Idag har jag legat hela dagen nere vid stranden och försökt insupa det sista av semestern. Efter några timmar började det svida lite, men skam den som ger sig. Jag kastade hatiska blickar mot folk som diskuterade hur länge till dom har semester. Det är ju nu det är sommar, det är nu man borde vara ledig.
Vattnet var ljummet idag. Det medförde att det färgades grönt av alger framåt dagen. Som för att göra allt extra jävligt liksom. Jag och barnen trotsade sörjan och badade ändå.
Jag trodde att jag hade varit lite smart och inte bokat in några möten imorgon, men den förhoppningen gick i kras när jag försiktigt slog upp min kalender förut. Är det för mycket begärt med en mjukstart? Bannade mig själv en bra stund.
Hua, stackars dig!
Tur att kvällarna är varma och ljusa i alla fall...
Jag måste nog lära mig att förstå det där med att ha ångest över att jobba. Det kanske krävs att jag har ett jobb först ...
Hmm...jag förstår dig precis. Börjar jobba idag efter 4 veckors sem. Det är inte kul alls. Kom till jobbet på nervösa ben och bad till gudarna att mina barn skulle hållt sig lugna, mendet finns visst inga gudar eftersom typ ingen hållt sig lugn. Fick precis en utskällning från en eftersom det tydligen är mitt fel att jag på några timmar inte hittat den perfekta placeringen. Jag ska byta jobb och utbilda mig till bibliotekarie, det verkar lugnt och skönt...
Hoppas att din dag varit bättre än du befarade! Kramar
Tack alla! Dagen är snart slut och det verkar som att jag kommer att överleva. Det snurrar i huvudet och jag är nog mer förvirrad nu än när jag kom, men det klarnar säkert nångång!
