sländan

Idag halkade jag nästan av vägen på morgonen. Jag tror att det är dags för vinterdäck nu. Folk är dåliga på att salta vägar på landet..

För några dagar sen fick jag mail av Christina. Christina och jag gick i samma klass på gymnasiet och umgicks mycket. Vi var bland annat två veckor i Grekland tillsammans efter studenten. Efter den resan tappade vi kontakten då båda började söka efter vad man skulle göra resten av livet. Nu är det tydligen så att vi inte bor så långt ifrån varandra och att Christina också jobbar inne i Kalmar, fast som lärare. Jag ska hälsa på henne i Bergkvara i helgen. Jättekul och lite nervöst. Det är ju trots allt snart tio år sen. Herregud, vilken ångest jag fick nu!! Tio år sen jag slutade gymnasiet... Mitt minne av henne är som en supergo tjej så det blir säkert bra!
I övrigt har jag inte kontakt med någon från min gymnasieklass. Mina vänner är såna jag kände tidigare eller har lärt känna senare. Inte för att jag inte hade kul och många vänner då, det fanns bara inget intresse eller någon tid. När gymnasiet väl är slut kommer ju det där med att bli vuxen. Att komma på vad man vill bo, vad man ska bli, vem man är.  Det funderar man ju för övrigt fortfarande på ibland...