sländan

Det här har varit en riktig skitvecka faktiskt. Jag orkar inte förklara, inte just nu. Det handlar om jobb och om förlust och om besvikelser. När man inte längre kan blunda och hoppas. När verkligheten kommer ifatt. Jag är jätteglad för alla som har peppat och ställt upp! Jag är mindre glad för såna som visar någon slags falsk medkänsla. Önnet ska ha en extra eloge för att hon stövlade in till chefen och sa vad hon tyckte! *löv*

Bine, det får bli du och jag! Screw resten!

Jag ska sova i helgen. Det finns ingen ork till något annat. Imorgon kommer tjejerna hit och käkar middag. Det och träningen får räcka som aktivitet.

So long!