sländan

Jag har varit på dåligt humör i snart en vecka utan att veta varför. När man bara är så där jävla arg och trött. Samtidigt har jag alla dom där glimtarna som lyser upp dagen; underbara människor och (något som jag aldrig trodde skulle hända) träningen. Jag blir faktiskt gladare, får ny energi. Det är väl det som är meningen, men eftersom jag inte rör på mig överdrivet mycket i vanliga fall så har jag liksom inte märkt av det innan. Idag var det pump och ab´s. Det var till och med en fördel att vara förbannad på pumpen. Det bidrog till lite extra styrka.

Idag satt jag med en tjej på polisförhör på förmiddagen. Det är bland det tråkigaste som finns. Inte att träffa ungarna eller själva förhöret, men att det tar sån tid. Poliser måste skriva långsammast i världen. Till slut kunde jag inte ta ögonen från den supersöliga pekfingervalsen över tangenterna. Tyvärr snabbade det inte på processen... Jag gillar inte saker som tar tid. Tålamodet tar slut alldeles för fort. När jag inte irriterade mig höll jag på att somna. Det är inte heller så bra. Det ger liksom inget seriöst intryck på folk...