sländan

Dagens låtval.

Jag har alltid sagt att jag aldrig kommer att skaffa Facebook. Jag brukar vara ganska principfast när jag har fått för mig något. Det sket sig igår. I ett svagt ögonblick av tristess passade jag på att skaffa ett konto. Efteråt skämdes jag. Jag har fortfarande inte fattat meningen med det. Om nån kan upplysa om det så är jag tacksam. På jobbet har det gått en trend i att registrera sig där på sista tiden. Nu kan vi inte bara kan hålla koll på varandra hela dagarna, utan även på fritiden. Vilken tur... Jag och Önnet stod på kontoret och kliade oss i huvudet och försökte förstå hur det fungerade idag. Det gick inget bra.

I övrigt är jag trött och frusen och stel. Jag kommer inte att bli sjuk. Mest för att jag tror att det handlar om inställning och så länge jag vägrar så blir jag det inte heller. Jag tror bara att jag behöver sova. Djupt och länge. Imorse rationaliserade jag bort frukosten och momentet med att se representativ ut. Det gjorde att jag kunde snoosa några gånger extra.

Dagen idag: Blivit skälld på (2ggr), inte blivit skälld på av den jag trodde, varit hos polisen (jag är snart stammis där), lekt charader, ätit semlor (japp, i plural), trotsat onda knän och tränat (vi går mot beach -09 med stormsteg), varit förbannad, varit glad, skrattat, fyllt i önskemål om semesterperiod och smygsurfat på Thåström. En helt vanlig dag alltså. Inte någon jag kommer att minnas för något speciellt, men inte heller en dålig sådan. Det är väl såna dagar man har mest.

Sesam är utjagad ur sovrummet. I sju år har han sovit på mina ben, men hittills har han inte vågat sig dit eftersom Bimbo sover på Magnus sida. Magnus och Sesam får väl helt enkelt hitta ett eget ställe att sova på! ;-) Ibland vaknar jag till på natten och torkar lite snor från Bimbo. Ibland sköter hon det själv genom att snornysa ner hela mig. Det gör ingenting.

Ikväll var jag sist hem från jobbet. Innan jag gick passade jag på att skriva ut ett synnerligen hemligt och ganska pinsamt papper. Ett sånt där som ingen annan borde se. Vad händer då? Pappershelvetet fastnar väl i skrivaren! Med panik i bröstet bankade, skruvade isär och svor jag på jävulsapparaten. Inget hände. Efter att ha slitit bort lite hår från huvudet tog jag mig samman så pass att jag lyckades skriva ut ytterligare ett papper (denna gången ett helt ohemligt). Det nya pappret tryckte på nåt sätt på det gamla och ut hoppade bägge!
Dagens läxa: smygskriv aldrig ut pappar på jobbet, utan bekosta en egen skrivare!

Ibland ställs man inför saker som väcker minnen. Känns igen. Får den där klumpen i magen att göra sig påmind. Det är inte samma sak nu. Jag är äldre. I en annan position. Det rör inte mig, men ändå gör det det. Någonstans där inne. Frågor som påminner om varandra. Rum där väggarna fortfarande är vita och möblerna desamma, trots att dom har byggt om, byggt till.
Förut pratade vi om möjligheten till att radera vissa områden i minnet. Sånt som är onödigt, sånt som gör ont. I samma veva började det blöda ur mitt ena öra. Ska jag ta det som ett tecken?
Annars blöder det aldrig nu. Det är omplåstrat, inlindat, gömt. Tiden går, hittar nytt, förlåter. Eller gör den det?

Idag har jag varit i Huskvarna och hälsat på lillebror. Vi har hinkat kaffe, varit ute och gått och fixat till Tubbes rum. Hyfsat jobbigt att köra både dit och hem. På vägen dit var det slaskigt och regnit, på vägen hem var jag grymt trött.
Anders lägenhet är superfin! Ett hus med fyra lägenheter, trädgård och nära till skogen. Nyrenoverat och fräscht. Tubbe var som vanligt söt och skitjobbig. Eftersom han den mest oförsiktiga som finns så har jag alltid ett gäng nya blåmärken när jag träffat honom.


Ny fin tatuering hade han skaffat sig åxå!

I stort sett klart. Golvet får bli nästa projekt vid eventuell rikedom. Nu är det bara resten av övervåningen kvar.
Panikköpte två Stefan-stolar på Ikea idag. Har roat mig med att skruva ihop dom nu. Det var kul, jag gillar att skruva. Det är för övrigt dom som står i gästrummet.

Inatt låg Bimbo i min säng och snor-snarkade. Sesam var någonstans långt bort. Han fräser fortfarande så fort han får se henne.

Idag har jag målat dom sista brädorna och bjälkarna. Förhoppningsvis kan jag börja rensa upp i hallen nu. Mamma och pappa kom förbi med fika.
Pappa: Nu måste vi hem och fixa upp innan hantverkaren kommer på måndag.
Jag: Vad ni är omständiga. Det är väl bara att röja upp lite fort. Schopp, schopp liksom.
Ungefär i samma ögonblick som jag sa det kom jag på att jag nog skulle hålla käften. Ett och ett halvt år för att fixa några väggar är ju knappast schopp, schopp.. Pappa muttrade lite om att han ville se resultat i sina investeringar innan han gick.

Ikväll blir det Melodifestival hemma hos Bine. Melodifestivalen är ungefär som en bilolycka. Jävligt hemsk, men man kan ändå inte låta bli att titta.
Om det inte är hemskt väder imorgon ska jag åka till Huskvarna och hälsa på Anders.

Idag har jag varit och hämtat hem min ängel! Veterinär-Elisabet fick en stor bukett blommor som tack för all vård och omsorg (och rabatterade priser). Bimbo ser för jävlig ut. Efter nästan tre veckor med sond är hon jättesmal. Hon är rakad på en del ställen, har sår och ärr och är fortfarande snorig. Trots allt detta verkar hon pigg. Hon har redan ätit och hon följer efter mig överallt. Hon orkar inte riktigt hoppa upp i soffan än, men hon gör tappra försök. Med jämna mellanrum torkar hon av snoret på min tröja.
Sesam hatar sin "nya" kompis. Han är totalt livrädd. Sen hon kom hem har han gömt sig i sovrummet. Kommer hon i närheten fäller han ut öronen, skakar och fräser. Han är verkligen tuff, min Sesam! Ok att hon luktar konstigt och har varit borta några veckor, men han har väl ögon att se med!?

Veckans skandal måste vara att Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg ska sluta som programledare på På spåret. Vem i hela världen ska kunna axla den rollen? Jag är seriöst upprörd! Som tur är verkar jag ha en stor del av befolkningen på min sida.
På väg till jobbet lyssnar jag alltid på Morgonpasset i P3. Idag pratade dom om att sånt som tidigare ansågs vara för pensionärer nu har blivit hippt bland yngre. Exempel på detta var På spåret, Melodikrysset, att baka småkakor och att sy i grupp. Självklart avslutar man sin arbetsvecka i soffan med ett glas vin framför svt 1 kl 20.00!

Satt och kollade vilka som är färdiga för Hultsfred i sommar och då såg jag att ovanstående man ska komma dit. Den här versionen tillsammans med Amanda var det Bine som visade mig. Och visst är den bra!

Det var en besvärlig natt. Någon slags oro som gnagde som väckte mig livrädd. Låg vaken några timmar och läste Villaägarna och någon gammal Café. Lyckades till slut somna om med lampan tänd. Allt för att jaga bort spöken.

Var hos frissan idag. När min vanliga favvo-frisör gick hem på mammaledighet fick jag en ny tjej. Hon är väl duktig, men hon är ingen Ann. Ann hade världens bästa idéer och hon förstod alltid vad jag menade. Jag gick inte därifrån en enda gång missnöjd. Idag blev det väl.. sådär. Jag är ju i för sig inte så knusslig med mitt hår. Det är ju trots allt bara det; hår. Fast ändå.. Snälla Ann kom tillbaka snart!

Knäna fortsätter bråka på träningen.. Mia föreslog att samma sjukgymnast som hon har ska titta på dom. Vi får väl se. När jag äntligen har hittat en träningsform som passar mig vill jag ju inte att någon säger att jag måste byta. Bättre att låtsas som ingenting..

Mer förvirrad än vanligt. Som att man tror att man har koll på tillvaron för att bara märka att det är kaos. Saker som snurrar som bara inte kommer fram. Saker man vill säga, men det förblir tyst. Jag hatar tyst. Om det bara fanns en hint om att det inte var farligt så skulle jag göra allt för att bryta den. Något får mig att vilja just det, bryta den. Det har varit tyst alldeles för länge. 28 år.
Idag fick jag en räkning för ett uteblivet besök. Hur viktiga är saker om man inte ens kommer ihåg att gå dit? Eller åtmistone är medveten om att man skiter i det? Inte särskilt, skulle jag tro.
Det händer bra saker åxå. Jag berättar om dom någon annan gång.

Stone roses - I wanna be adored.

Har gått och nynnat på denna hela dagen. Eller ja, jag har gått och nynnat på den enda textraden jag kan hela dagen...

Idag har jag sparat ännu mer pengar! Var hos tandläkaren imorse. Jag har en sån där tandförsäkring där man betalar in en viss summa varje månad beroende på hur bra tänder man har. Eftersom det står i avtalet att man ska tandtråda sig och gurgla med flour varje dag så har jag gjort det. Detta var tydligen inte så vanligt för både tandläkaren och hennes assistent stod och kvittrade av lycka över att det äntligen var någon som lyssnade! Jag sög i mig allt beröm och kände mig supermallig! Tydligen har tråden och gruglet varit bra för tänderna mådde prima. Nu flyttas jag ner i den billigaste prisklassen och sparar in en peng varje månad.
Den här veckan tycker vi alltså om veterinärer och tandläkare!

..i ett mail från Åsa. Jag var nog 17 år och Åsa och jag var ute på promenad någonstans mellan Kalmar och Rinkabyholm. Vad vi nu gjorde där... Fantastiskt snygg pose i alla fall!

Vi har världens bästa veterinär! I helgen översteg Bimbo taket på vår försäkring så planen var att vi skulle försöka ta hem henne idag. Som vanligt ringde världens bästa veterinär plikttroget mellan elva och tolv. Tills idag hade hon funderat och kommit fram till att det inte skulle vara bra varken för oss eller Bimbo att få hem henne redan. Istället fryser hon priset och låter henne vara kvar veckan ut. Jag fick glädjefnatt i telefonen och rabblade på en lång ramsa om hur söt och snäll veterinär-Elisabet var samt att jag förmodligen skulle börja gråta av tacksamhet vilken sekund som helst. Efter en stund skrattade hon lite generat och sa att vi kanske skulle höras imorgon igen istället och att hon inte brukade känna sig så här omtyckt mer än av sin hund.

I övrigt har jag skällt på min telefon, min dator, kaffeautomaten samt vädret. Men sen har jag aldrig påstått att jag har ett jämt humör heller.

Den här veckan har jag fuskat med träningen pga allt på jobbet. Idag var det en vecka sen sist. Det känns verkligen på dom små muskelgrupperna. Biceps och triceps fick en smärre chock. Knäna gör fortfarande ont, men jag försöker att inte låtsas om det.

Idag har jag målat om lite möbler. Nu när gästrummet är färdigt passar en del av möblerna inte in längre. Som ett sista försök innan jag måste köpa nya försöker jag att måla om dom. Jag ska stryka på ett lager färg till när jag skrivit klart här. Antingen blir det ok eller åxå inte. Det spelar ju liksom inte så stor roll. Blir det bra är det ju förstås positivt eftersom jag tjänar pengar.

Vissa saker blir jag yr i huvudet av och får smått panik när jag tänker på, t ex hur kan universum vara oändligt, vad händer när man dör etc. För ett tag sen läste jag Alla kungens hästar. Det var en hyfsat filosofisk bok som tog upp många existentiella frågor. Något som författaren skrev om har jag funderat på. När en händelse har inträffat och det inte längre finns kvar någon som varit med om den för att de t ex är döda, och ingen heller har hört talas om den; finns den då? Låter det när ett träd faller i skogen om ingen hör på?
Som sagt, yr i huvudet...

Sorgsen. En sån där känsla som bara slår till ibland. Slår omkull. Plattar till. Helst utan förvarning. Vissa kommer ur drömmar. Det var en klok människa som en gång sa att jag borde drömma mycket. Någonstans måste man bearbeta saker, händelser. Sömn är ett gissel. Antingen befriande eller plågsamt.

Var på fest hemma hos Mia ikväll. Hade egentligen ingen lust, men samtidigt är det jättekul att hon är hemma igen. Stannade dock inte så länge. Ibland lyckas man inte leva upp till förväntingarna om glad och social och då är det lika bra att ge upp.

Gjorde klart gästrummet idag, så nu är folk välkomna att hälsa på och stanna över igen. Det blev bra.